stickelin

Jag gillar att använda godis som dekoration. Det finns bara ett litet problem... Det hinner aldrig se snyggt ut i mer än fem minuter! Det är nämligen så lång tid som en äkta godisgris behöver på sig för att äta upp det. Jag är helt säker på att det här med att vara en godisgris går i arv. Jag nämner inga namn, men min moster kom på den goda idén att ge mig beskrivning med tillhörande söta garnnystan till lakriskonfekt i julklapp. Dessa frestelser kan tryggt få ligga kvar i skålen ;)

Jag är tokig i "mormorsrutor"! Jag tyckte att mina soffkuddar behövde nya kläder, och bestämmde mig för att virka. Nej det är inte bilden som är svart-vit, det är färgvalet som är det ;). Vänster kudde är klädd med 2 stora mormorsrutor, en på framsidan och en på baksidan. Höger kuddfodral är gjort av nio små ihopvirkade rutor i mitten kantade av stolpar. Visst blev de fina! Det bästa med mormorsrutor är att man kan använda nästan alla sorters garn, och blanda govlekar och kvalitéer utan att det ser konstigt ut. Dessa är dock gjorda av samma sorts garn... För den som undrar kan jag berätta att fårskinnet de ligger på heter Ernst. Det är döpt efter en inredare, kan ni gissa vilken?

Haj på er!